Det tog 16 år och en Norgeresa för att åter börja måla naturakvarell

Steigen, Norge 6 juli 2017 akvarell Börje Peratt

Sommaren 2017 åkte min bror Hans Nordin och jag till Norge och till hans paradis. Vi fick en stuga som låg med underbar utsikt över Leijnesfjord i Nordland. Jag gjorde då min andra naturakvarell sedan 2001. Den första gjordes några dagar tidigare efter ett besök i Snåsa, jo just det hemorten för ”Snåsamannen”. När vi passerade byn åkte vi förbi en älv som följde vägen och såg några granar hänga långt över vattnet. Bilden fastnade i huvudet. Det regnade så vi vände om och övernattade i Snåsa Hotell.

Snåsa älv, Nord-Tröndelag Fylke, 5 juli 2017, akvarell Börje Peratt

Dagen därpå var det fortfarande molnigt men jag kände att jag skulle kunna återuppta min akvarellmålning med denna bild.

Börje Peratt

Annonser

Fabriano Aquarello – new friends

Angelo Gorlini, masterclass in Fabriano 2017

A short report of watercolor painting with historical recaps, starting from when I gave up the dream of becoming an artist and possibly now 45 years later, make an effort to at least pick upp the brush and use some of all new tools that three days in Fabriano showed.

In 1970 in my early 20 years of age i dreamt of becoming an artist but turned out in mediaproduction and filmmaking. In 1985, I used a 14 days vacation to paint watercolor of the landscape and cycle around the beautiful swedish Öland (Island-island). It resulted in 14 pieces and 4 of them participated in an exhibition 2013 (Summerdreams). But still no restart of painting.

Lena Armstrand, Elisbeth Winkel-Zoladz, Torild Inger Børretzen, Lena J Fahlén at Fabriano welcome party 2017

So all of a sudden I got a new chanse thanks to Elisabeth Winkel-Zoladz and that made it possible for a restart. So we decided to take a chance with my watercolor-painting from 1974 of a finnish cottage outside Pietarsaari. It was accepted and of we went to Fabriano, staying at Residenza La Ceramica.

Aine Divine and Ritva Peratt among street artists at Piazza del Commune, Fabriano 2017

We met Aine Divine from Scotland and I asked her to give me a private lesson to prepare for a masterclass with Angelo Gorlini the next day.

Aine Divine and Börje Peratt Foto: Ritva Peratt

At the masterclass I suddenly couldn´t find my glases so when we were supposed to do an exercise of painting flower I had to short time to do it and instead made a portrait of Angelo Gorlini using parts of Aine’s and Angelo’s instruction.

Angelo Gorlini portrait: B. Peratt 2017

The meeting with people were very rewarding and it was so nice to see all the artists on the street (slideshow below). We had to leave in early Saturday morning because of a very tough filmmaking schedule at home. But perhaps the days i Fabriano will inspire to paint.

As Angelo said it is an art of more fun than achievement. Aine also presented a new word to me: ”Exactitude”. But watching all fantastic paintings in Fabriano I cannot release my self of the demanding act of watercolor painting. So its a process of joy and requirement. Perhaps the new tools can contribute to currage and the sketched portrait of Angelo has not much of exactitude.

Lots of Thanks to Elisabeth W and all the wonderful people meeting up in Fabriano

Börje Peratt

Detta bildspel kräver JavaScript.

Akvarellutställning i Fabriano i Italien

bo%cc%88rje-peratt

Deltar endast i katalogen i Fabriano Acquarello. Tavlan är redan kvalificerat inramad och jag har ingen lust att skicka den till ett jordbävningsdrabbat område i Italien. Dock åker jag dit för att träffa människor och delta i några klasser med duktiga konstnärer.
Akvarell är en svår konst och jag vill lära mig mer.
Jag älskar Italien och det italienska kynnet, språket är fantastiskt och maten och vinet … Jo jag känner mig hemma där.

Börje Peratt

Ljus i mörker

Ängel av Christina Levin Lundberg

Ängel av Christina Levin Lundberg

Föreningen Danderyds Konsthall arrangerade Ljus i Mörker vid Ösbysjön i Danderyd fredagskvällen den 9 oktober 2015. Se bildspelet nedan.

Det blev ett mycket uppskattat konstevent där unga och gamla vågade sig ut på stigar upplysta av konstnärernas spännande installationer, medhavda ficklampor och ibland med pannlampor. Ja föreningens nya ordförande Kåge hade faktiskt lampor på fötterna men höll en stor gren framför ansiktet så det var ett mirakel att han inte traskade rakt ut i sjön.

Jo denna kväll bjöd konstnärerna av sig själva. Ulla Timander satt vid sitt troll och berättade sagor om bortbytingen. Nelly Strömberg hade en mycket fin serie tavlor vid nakenbadet som blev som ett eget litet vernissage med passande motiv.

Föreningen ger konsthall en ny innebörd
Kvällen visade på en nyskapande och livskraftig förening byggd på föreningsdeltagarna samverkan med egna initiativ. Konsthallen saknade denna kväll väggarnas begränsning och antalet besökare måste vara rekord.

Strålande – Ljus i mörker!
Stort tack för att vi fick uppleva detta.

Nedan följer Ritva Peratts dokumentation av installationer, buskmannen Kåge, eld-dansare, sagoberättare Ulla och inte minst filmteamets Lars af Sillén vars installation med ögon i mörker skapade en säregen spänning med sina ljudeffekter. /BP

Fotograf Ritva Peratt

Detta bildspel kräver JavaScript.

Carl-Gustaf Ekberg – skulptör

CG Ekberg skulpurer

CG Ekberg skulpurer

Carl-Gustaf Ekberg (Hemsida) (Wikipedia) är Djursholmsbo och ansluten till Nätverket Danderyds Konsthall. Vid dryga 80, högproduktiv och framgångsrik.

Skulpturstråk

Jag fick upp ögonen för CG då Täby upplät en hel park för ett växande antal installationer. Den nionde avtäcktes hösten 2014. (Länk till bild, öppnande och avtäckning)

”Mediationsstig”
Installationen har fått många positiva kommentarer och en som fäst sig är att temat möjliggör en mediationsvandring med inspirerande motiv.

Samarbete?
Jag har länge önskat förverkliga några idéer till skulptur och kontaktade CG för att åtminstone höra efter om det fanns en öppning till det. Jag finner hans formspråk och skicklighet perfekt för den skulptur jag har i åtanke. Vi bestämde oss för att träffas i hans ateljé en fredagsförmiddag och på den dryga timmen vi bekantade oss med varandra uppstod tycke. Oavsett hur det blir med en skulptur så har jag mött en själsfrände. Kraftfullt uttryckt, ja men ibland blir det så.

I slutet av mötet kände jag också för att göra en dokumentär om CG och hans liv och konstnärsskap. Numer är det svårt att få sådana projekt finansierade men det är värt ett försök.

Börje Peratt
Välkommen till min mediala värld

Nedan en serie bilder jag tog i hans ateljé vid mötet våren 2015.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Danderyds konsthall årsmöte

Ekobutiken Sätraängsv 134 Danderyd

Ekobutiken Sätraängsv 134 Danderyd

Danderyds Konsthall har nu stabiliserat sig som förening och hade årsmöte 5 nov i Ekobutikens förnämliga mötessal. Den ligger i Danderyd på Sätraängsvägen 134 och hette tidigare Open World Café. Rekommenderar alla ett besök till en fantastisk smaknjutning av mat, smörgåsar och efterrätter med garanterat finaste ingredienser och tillagad med kärlek och smak. (Buss 602, el 607 till Sätra Äng)

Styrelsen presenterade året som gått och visioner inför 2015. Det är mycket imponerande. Stolt och tacksam över att ha varit del i föreningens bildande.

Danderyds Konsthall Hemsida

Nedan några bilder tagna med Smartphone så inte bästa kvalitet men tillräcklig för dokumentation och som minnesbilder.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida

Glooscaps återkomst

1996 var min bror och jag inbjudna till Canada och Nova Scotia för att förbereda en eventuell inspelning av en dokumentär.

Det blev en fantastisk resa med många naturupplevelser. Det som gav mig det kanske starkaste intrycket var att få delta i Mic Mac folkets ritual till den store anden Glooscap.
Man fick inte fotografera under ritualen så jag gjorde en skiss i akvarell.

Medicinmannen som ledde det hela, Eugene Denny, berättade sedan för mig om deras store ande Glooscap och erbjöd efteråt en initiering i en shamanisk rit. Tyvärr kunde vi inte stanna så länge men vi hade mycket kontakt och jag skrev ned en idé till ett manus som utspelade sig på den tiden som vikingarna kunde ha besökt dem. Sägnen handlar om ett möte med en vit blond människa som man uppfattade som gudomlig.

Mitt brev för att söka medproducent till en dokumentär i Canada och handlar om Mic Mac, en Nordamerikansk ursprungsbefolknings ritual till den store anden Glooscap.

Mic Mac ritual dance, Canada (Akvarell, Börje Peratt 19/10-1996)

Mic Mac ritual dance, Canada (Akvarell, Börje Peratt 19/10-1996)

 

”The return of Glooscap”

Among the Mic Mac /Mi’kmaq there is a legend about them meeting a white blond man that was perceived as sent from Gods.

This drama [documentary] is based on known historical facts about the Vikings and their travel to the North American continent and stories among the Indigious people (today also called people of First Nations) and about their meeting with the Norse men.

One thesis is that the vikings reached deep into Nova Scotia. The sagas of the vikings and the legend about Glooscap, the Great Spirit of the Mi´K maq tribe in Nova Scotia, ads to the scientific research.

A co production of this series will enrich the content from the perspective of two different cultures that possibly merged or at least were into trading before suddenly going into a conflict where the viking were chased away.

Below the idea and concept is presented lacking of the facts and scientific discussions as for example:

Did the Native people of North America, get the ironmade Tomahawk from the norsemen and did they learn how to manufacture it, by the skills of Vikings? Did the Vikings on this occasion learn a new way how to manufacture for instance the arrow and the bow?

Did they exchange language or other cultural meanings? There is also ideas that The Vikings crossed the continent and came all the way to the western part of North America in the areas of Victoria lake (British Columbia). They then would have met tribes that made wooden portraits of Gods just as they did.

Even the Appaches know about the Vikings!
To develop this content is the goal of the producer.

Since Mi´K maq could not be a name presented to the Norse men the synopsis below propose ”Lno”, their true name as a suggestion from people of the Mi´K maq tribe. Lno means “human being”. The story below is to be developed with documentary materials and interviews.

Enebyberg 2000-10-10
Börje Peratt

Nåväl denna dokumentär blev aldrig gjord men det finns ett mycket spännande treatment

Börje Peratt